short and scary
Det finns en del saker som jag är rädd för. Riktigt skiträdd. Fobinivå. Till dem hör mörker, senap och shorts. Ja. Jeansshorts. Korta, spända, små, äckliga. Fjortistiderna då allt var tight som korvskin har rotat sig djupt och jag har traumor för livet. Påriktit. JAg handlar helt enkelt inte shorts. Därför fixar jag alltid mina egna istället.
Men hur? Att kapa ett par gamla brallor funkar inte. Nej. Att skapa de perfekta jeansshortsen är en vetenskap. Det gäller serrni först att skaffa ett par jeans som är för stora, en eller helst två numror. Annars blir shortsen för tighta och skär in i låren. Bulladegsvarning. Believe u me . Själv använde jag brorssans gamla LEE-byxor.
Det andra man bör tänka på är att inte kapa byxorna rakt av. Lämna istället någon extra centimeter baktill, eftersom rumpan tar plats och shortsen lätt drar uppåt och känns för korta bak. Vad är förresten mystiska nya grejen med att låta halva klintarna hänga ut under shortsen? Skrämmande mode. Funkar på samma sätt med korta klänningar och kjolar.
Voilá. Perfekt. Bekvämt. Och framförallt smickrande. Och klintarna hålls där de ska.








































